Det var fredag och klockan var 17.58. Hade tillsammans med Joakim ställt mig i främre delen av startfältet. Riddaren galopperade på den ståtliga hästen med en fackla för att lysa upp i mörkret. Eldsflammor tändes och suggestiv musik skapade en mäktig inramning till detta spektakel. Facklan byttes mot en flagga och ekipaget ställer sig precis framför startlinjen. Ten seconds to start, five, four, three, two, one, RUN! Spänningarna släpper och loppet är äntligen igång…

Arrangemanget Kullamannen kändes som ett mycket större arrangemang än förut. Antalet anmälda var nog som tidigare men det fanns betydligt fler internationella löpare i och med ”by UTMB-stämpeln” och att loppet ger ”running stones” (även 2021 då det ingick i Ultra Trail World Tour). Totalt var nästan 2000 anmälda till distanserna 20K, 50K, 100K samt 100M. Några hundra dök aldrig upp till start och av de som startade kom 1360 i mål (16% DNF). På den kortaste distansen var det endast en som bröt medan i mitt lopp 100 miles så blev DNF siffran hela 42%!

FÖRE LOPPET – Jag, Emma, Jocke o Heidi samåkte till Mölle där nummerlapp skulle hämtas samt dropbag lämnas. Detta var nytt för året och det gav ju lite stämning att få se målet. Köpte lite merchandise och lämnade dropbagen. Fikade på krukan och när vi betalt fick vi frågan om vi ville ha två överblivna pizzor, gratis! Vi gick såklart med på detta och vips var middan fixad för mig o Jocke. Körde till Toarp och åt hos hans morsa. Därefter mot Båstad där vi hittade en parkering nära starten. Det var mörkt, lite småblåsigt men milt, cirka 9°C.

En kvart före start tog vi avsked från våra älskade fruar och gick till främre delen av startfållan. En spänd förväntan kändes uppblandad med nervositet. Startade klockan och trackingen i appen Livetrail som var tvungen att användas hela loppet. Två minuter före start kommer riddaren med facklan, rider fram till startlinjen och verkar vilja visa oss vägen. Han galopperar ett varv med flaggan, eldarna tänds och riddaren ställer sig precis framför löparna. Det blir nerräkning och vips är vi iväg.

STARTEN – Riddaren sätter full galopp med löparna efter sig och den som tar täten är den unge fransmannen Alexandre Boucheix som senare ska visa sig krossa det tidigare banrekordet. Loppet har börjat och Joakim och jag har många timmar i mörkret framför oss. Första sträckan kallas prologen och är en 6 km lång loop längs strandpromenaden mot Riviera och tillbaka i Båstad. Sträckan fungerar bra som uppvärmning och uppdelning av fältet för att minska trängseln i det smala spåret upp mot Ranvikshöjden. Pratade med Pål och Anna samt även med en ung kille som gjorde sitt femte försök. Han hade kommit en mil längre för varje gång och sist bröt han vid 140. Hoppas han lyckades denna gång! Det var bara att rätta in sig i ledet och följa John. Inte en enda gång körde vi med navigeringen under loppet. Rutten var bra utmärkt och snitslarna satt med täta avstånd där det behövdes. Tack Håkan!

Blev snabbt varm och tog av pannband och öppnade upp jackan så mycket det gick. Funderade på att ta av jackan men det fick bli till att svettas lite. Efter 15 km kom vi till Grevie och därefter naturreservatet Grevie backar som består av rullstensåsar med vidunderlig utsikt. Efter två mil kom vi ut till havet vid Ängelbäcksstrand. Där möttes vi av hejarop och nog även halloweendräkter med lampor på, coolt! Första depåstoppet blev Glimminge 25km/2h46m. Fyllde såklart båda mina flaskor och det gjorde jag sedan vid alla depåerna. Tempot var någorlunda jämnt i början med de tre första milarna på 69 min och den fjärde på 73. Därefter gick det betydligt långsammare och efter att ha passerat Torekov, Hovs Hallar och Kattvik kom vi tillbaka till Båstad.

BÅSTAD IGEN – Vi var vid depån efter 56km/7h04m. Här fyllde vi på vätska och energi. Drack buljong, en massa pepsi och käkade två tekakor och kanelbulle. Depåstoppet varade 10 minuter och sen gick vi ett tag innan vi sprang vidare. Det var mitt i natten och jag fick ladda telefonen för att den inte skulle dö. Vi sprang samma prolog ännu en gång, genom Sinarpsdalen och kom till Grevie efter 70km/9h23m. Nästan hela denna sträckan var vi små grupper av löpare som höll ihop och det var både stjärnklart och nästan fullmåne. Vackert! Nu var det även lite kallare och vinden blev mer påtaglig när vi kom ner mot havet och skulle svänga vänster och sydost mot Ängelholm. Tempot var nu mer milen kring 90 minuter trots att jag tyckte vi sprang största delen av tiden här.

Vi kom till depån i Stora Hult efter 81km/10h50m. Flaskor fylldes och Jocke sa att han nog hade för lite energi med sig. Men det ordnade sig då jag hade en massa jordnötter. Efter 9 mil och lite motvind kom vi till hamnen i Skälderviken/Havsbaden. Nu var det en ny rutt med en massa rundor längs Rönneå och Nybroskogen. Hittade en ”rastplats” med både toalett, vatten och utegym. Här tömde vi skorna på grus och sprang vidare. Det blev plötsligt väldigt kallt och dimma längs marken. Kändes som om Kullamannen spelade oss ett spratt. Klockan var strax över sju, det var gryning och vi passerade på den frosthala bron över Havsbadsvägen. Det hade gått från kanske 7°C till markfrost på bara en kort stund kändes det som. Här kunde vi skönja (depån) Råbocka redan vid 96 km men skulle springa ytterligare 12 km innan vi kom dit. Vi var trötta och hungriga och ville bara komma fram. Misstänker att detta påhitt är för att få fler att bryta. Men sanningen är nog mer för att sträckorna på de olika loppen ska bli rätt (50, 100, 161 km).

ÄNGELHOLM – Precis före depån sprang vi på Robin Stenberg som vi sprang i mål tillsammans med 2021. Fredrik Engkvist förevigade oss vid ankomsten Råbocka 108km/14h40m. Det var 20 min kvar till första start av 50 km loppet som startade där. Vi åt en god linsgryta och de sedvanliga bullarna med drack därtill. Fixade med dropbagen och fyllde våra ryggor med ny energi samt bytte pannband, lampa och batteri. Depåstoppet blev 24 minuter och när vi gav oss iväg hade vi nya startgrupper med 50k löpare efter oss. Det blev mycket promenad då vi behövde hålla oss undan stigen. Både Thomas och Fredrik från Söderåsens FK kom ifatt här och vi snackade lite innan de kutade vidare. Det var förmiddag och solen sken blandat med en kort regnskur som gav en fin regnbåge synlig över Skälderviken.

Mer än halva loppet var avklarat och Jocke började kännas sig lite konstig i magen. Vi gick mer och mer och de negativa tankarna började komma. Jocke ville inte det skulle gå så långt som under Trans Scania så han slutade äta ett tag och efter en timme eller så blev det bättre. När han blev piggare så var det istället jag som hade det jobbigt. Det var allmän trötthet men plötsligt hörde jag en tjej skrika efter oss och hon sprang ifatt oss. Det var Ewa från klubben som var jätteglad att se oss. Det blev en selfie tillsammans med oss och sedan kutade hon vidare. Vi passerade Farhult, Jonstorp och Rekekroken för att sen stöta på ännu en klubbkompis, Mari Mohede. Hon hade köpt vaniljbullar som vi tyvärr fick tacka nej till. Istället mumsade vi på kladdkaka med kaffe vid depåstoppet Svanshall 129km/18h14m. Någonstans här började jag få ont i högerfotens ovansida. Som tur var blev det aldrig värre utan smärtan kom och gick. Jocke bet sig hårt som f.n i kinden och jag skämtade att det kanske hjälpte i brist på brännässlor för att mota annan smärta men icke sa han. Nu var vi på allvar på gång och närmade oss Kullaberg. Jag ringde Emma och sa att det inte gick så snabbt nu. Hon tyckte däremot att det gjorde det. Efter Skäret var det bara en liten bit kvar till Arild där ytterligare en klubbkompis stod och hejade, Henrik!

MÖLLE OCH MÅLET – Sedan tog vi oss ut på stigen mot Mölle och kom ner till depån i hamnen kl 14:24 efter 142km/20h24m. Hämtade mat och satte oss vid bordet mittemot leende Lisa Ring som strax före sprungit i mål på 50 km loppet. Växlade några ord med henne. Här bjöds vi på potatis o purjolökssoppa och sen åt jag även av det gamla vanliga. Detta depåstopp varade 20 min och totalt blev stoppen cirka en timme. Vi gav oss ut på Kullaberg och det sista varvet på 21 km som var något enklare än tidigare år. Joakim och jag höll ihop hela tiden och medan han tyckte dödsbacken gick sämre än vanligt så hade jag en känsla av helt tvärtom. Aldrig någonsin att jag lyckats med repet så bra (första året jag sprang där knuffade Johan Steene mig i ryggen). Från Kullens fyr mot mål ”sprang” vi med en tjej från Kalmar som körde 50K. Sträckan på 5 km tog oss hela 50 min! Annika var missnöjd med starten i Ängelholm. När hon skulle startat 10.10 var hon helt själv så hon fick vänta till nästa start 10.30. Då var de 2 löpare och det blev ingen Kullamannenkänsla att starta två pers! Flera andra hörde jag som klagade på den långa väntan från bussens ankomst till start utan att kunna gå in någonstans. Detta för att möjlighet till inlämning av överdragskläder/väska saknades. Starten och rutterna skall enligt Pär Sjögren ändras till nästa år. Har jag fattat det rätt kommer då start och mål 20K+50K vara i Båstad medan 100K+100M springer motsatt håll med start i Mölle och mål i Båstad. 100 miles får minst 3 varv på berget = tuffare.

Annika spurtade ifrån oss trots att vi försökte öka och springa så fort vi kunde. När vi kom in i Mölle såg jag Bibbi, Emma och Heidi stå och vänta på oss efter svängen på Norra Strandvägen. Ett glatt återseende och vi sprang så gott vi kunde tillsammans in i mål. Där stod Magnus Eriksson och grattade oss samt delade ut de efterlängtade guldringarna. Tack Magnus!

Vi var i mål efter 25h16m och jag loggade 161,1 medan Jocke fick mer rätta 163,4 km. Officiellt är rutten 163,6 km. Tiden räckte till en placering på den främre halvan både totalt (113) och i min åldersgrupp (11). 444 löpare startade och 259 kom i mål.

Efter loppet hämtade vi finishertröja, dropbags och såklart lite mer att äta. Det blev ännu en portion potatissoppa och en öl därtill. Emma, Heidi och Mari var där inklusive hundarna! Under loppet talade vi om att ta en paus från Kullamannen och kanske är jag där och hejar om Emma springer nästa år, vi får väl se. Jag kommer tillbaka men kanske inte som 100 miles löpare igen.

Stort tack till alla som gjort detta möjligt. Pärs envisa kämpande mot statsmakterna och alla övriga arrangörer och funktionärer. Häftigt av Daniela och Johnny att fixa livesändningen med allt vad det innebär. Även FK Boken med bla Håkan o Frida Palm har gjort ett jättejobb med banmarkeringen. Kompisen Andreas Feurst var kameraman och gjorde en fin insats då han bla dokumenterade slutstriden av 100K loppet.

Dagen efter hjälpte jag grabben att flytta i Halmstad. Jag var mest med som stöd och hundvakt men några trappor blev det och jag bar i alla fall något. I veckan blir det ingen löpning utan istället lättare promenad och jobb som vanligt. Till helgen ska jag till Lund och heja på Emma och övriga som springer Lund Runt. Om ni orkat läsa ända hit önskar jag er en fin vecka allihop.

Här är resultaten från Kullamannen 100M.

Här finns alla mina inlägg!

Annons