Starten – Så var det äntligen dags för det långa Trans Scania ”246 km genom Skåne”. I år med den nya arrangören Scania Road Runners. För andra gången besökte jag Långa Bryggan men nu som support åt Joakim Bergman från min klubb Söderåsens FK. Solen värmde från en MFF-blå himmel. Perfekt strandväder men för ultralöpning något mindre bra. En skrattsalva bröt ut då startfotot fick tas om eftersom två löpare anlände mitt under briefingen. Nu stod nitton sammanbitna löpare längst ute på bryggan. Nedräkningen gjordes och det långa loppet var igång prick 0800.

Bjärred-Lund-Skrylle-The Lodge – Första milen sprang många tillsammans. Jag körde om löparna efter bara nån kilometer. Rullade ner rutan och Jocke bekräftade min misstanke om att det redan var varmt. Parkerade utanför Gastelyckan och gick bort till Stora Råby för att vänta på löparna. I skuggan av en kastanj kom först Viktor Nordblom springandes och vi snackade ett tag. Sen kom den första tävlanden som var Victor Lundqvist. Han sprang med tung rygga och helt utan support. Drygt 10 minuter senare kom Enar Warfvinge, Pär Sikö och Jocke (16k/1h43m). Här bjöd jag på vätska och nyplockade björnbär från Stora Råby.

Enar, Pär och Jocke tillsammans

Längs vägen i Hardeberga passerade jag återigen Jocke och frågade nu vad han ville ha vid Skryllegården, en isglass var svaret. Väl i Skrylle kollade jag trackingen och gick sen in och köpte två isglassar. Som vanligt kom Victor först och marginalen var nu klart mer än 10 minuter till tvåan. Joakim hade här sällskap med Daniel och Enar. Han var pigg och fick ny vätska, en isglass och en massa hejarop (27k/3h01m). Jag stannade kvar lite extra i Skrylle och innan jag körde kom Per Hedberg från restaurangen. Han hade inte kunnat motstå deras hemgjorda köttbullar med lingon, sås o potatis. Och visst är det helt rätt att fylla på med bra mat även tidigt i loppet.

Jocke, Daniel och Enar ankommer Skrylle

Efter Skrylle finns rikligt med Björnbär som växer lite överallt till glädje för löparna. Jocke både åt och blev riven. På vägen mot The Lodge kom jag ifatt löparna i Björnstorp. Enar o Jocke stod och väntade småirriterat på kioskmannen vid Dressinuthyrningen. Han satt i bilen och pratade i telefon och verkade inte alls ha någon brådska med att sälja glass. Efter någon minut masade han sig iväg till ”kiosken” och jag köpte tre sandwish, till mig och löparna. Kom till the Lodge och satte mig på stolen längs Skåneleden. Jocke o Enar kom efter 40k/4h52m. Efter energipåfyllnad gick jag mot bilen och startade mitt Trangia för att koka lite vatten till kaffe o en Snack pot. Jag svettades och blev smått andfådd bara av detta. Det var varmt och kvavt och jag sprang inte ens! Klockan var ett och bilen visade 28-29 grader ute, solen stekte och det var endast svag vind.

Jocke lämnar the Lodge

Blentarp-Sövde-Snogeholm-Lövestad – Jag körde förbi Romeleåsens GK och tog mig direkt till Blentarp och stannade vid Tempo. Handlade en bulle enligt önskemål. När han kommit fram efter 60k/7h35m fick han återigen sällskap av Enar. De satte sig i skuggan av min bil och åt och drack. Även Pål fanns där och bjöd dem frikostigt på Coca-Cola. Pål tillsammans med Anders Noren och Sofia Gottberg Noren supportade Anna Andersson under hela loppet. Men ”Supersupport” som de är hjälpte de även andra vid behov. Tack för detta! Efter att Jocke lämnat skyndade jag mig till Sövdesjön, fick en kanonparkering i skuggan nära både glasskiosk och toalett. Dukade upp med stolar och bord samt lagade en ”Snack pot”, Pasta med tomat o baconsås. Denna gång kom Jocke ensam (66k/8h31m). Enar hängde med huvudet och hade problem med sin fot när han kom lite senare. Efter en paus på 10 minuter tackade Jocke för maten och stack iväg mot Snogeholm. Jag unnade mig ett snabbt dopp i sjön och skyndade sen vidare mot Snogeholmssjön. Kom dit i god tid och även här kom Jocke ensam (73k/9h31m). Efter vätskepåfyllning stack han snabbt iväg mot Eriksdal, Vanstad och Lövestad. Hade frågat vad han ville äta i Lövestad och valet föll på en Hawaii med lättöl.

Körde till ICA i Sjöbo för att tanka el och handla lite mer mat. Ringde sen Karlssons hörna och beställde varsin pizza till halv nio. Körde mot Kullamöllan och där kom Joakim, fortfarande med lätta steg. Han tyckte det var varmt även om det hade börjat svalna lite. Parkerade sen utanför ICA Hanssons i Lövestad. Tror att Jocke kom dit som löpare nummer två efter 95k/12h26m, endast 14 min efter Victor. Vi gick in på hörnan och käkade pizza. Den nya ägaren Dari hade extra hjälp med de gamla ägarna denna kväll. En halv pizza och bara dryga kvarten senare gav sig Jocke iväg med pannlampa och laddade batterier. Medan han åt blev han omsprungen av Johan Johansson (åt inte där) som sen slutade tvåa. När jag kom ut till bilen såg jag Pål och Sofia fixa med bilarna. De bäddade sovbilen inför natten så jag gjorde likadant. Kändes bra att göra det i skenet av gatubelysningen. Lämnade Lövestad halv tio på kvällen, nu var det sju timmar mörker som gällde!

NATTEN: Lövestad-Alunbruket-Brösarp-Haväng t/r – Körde till Alunbruket och kröp in där bak för att sova en liten timme. Hade myggnät över bakrutorna som var halvt öppna. Det blev snabbt kallt och som lägst var det 11 grader under natten. När Jocke kom kl 23.10 (108k/15h10m) berättade han om magproblemen som uppstått efter Heinge ängar. Pål hade gett honom ett wienerbröd och sen hade han dessutom ätit en bar. Den halva pizzan den både ”kom och gick” om man säger så. Han tappade aptiten helt och vågade sen inte äta så mycket mer. Även sportdrycken smakade äckligt sa han. Vi prövade bara vatten ett tag men Resorb i vissa flaskor. Colan den bara smuttade han på. När Jocke passerat körde jag till Brösarp och förberedde mig genom att sova lite till innan jag skulle springa med honom till Haväng och tillbaka. Jag hann sova en knapp timme innan han dök upp strax före klockan ett (119k/16h40m). Vi gav oss iväg tillsammans och jag fick springa samma stig som jag sprang för två år sen. Trots magproblemen gick det ganska ”snabbt” nu i natten. Milarna tolv och tretton tog endast runt 85 minuter! Fullmånen sken starkt och vi såg även delar av meteorregnet Perseiderna. Meteoren föll sakta ner och brann med klart vitt ljus.

Vi kom ifatt Anna Andersson som paceades av Anders Noren under hela natten och tillsammans kom vi till Haväng kl 01.37 (126k/17h37m). Anna o Joakim doppade händerna i vattnet och sedan var det bara att vända och springa tillbaka mot Lund. Efter dryga timmen var vi tillbaka i Brösarp och Joakim gav sig iväg medan jag tog bilen (133k/18h43m). Vi hade på vägen dit haft närkontakt med tvåan Johan och Anna låg hack i häl och sprang nog om Joakim där i Brösarp. Hans mage var fortfarande det stora problemet och han oroade sig även för energibrist. Själv behövde jag sova eftersom jag var ensamsupport med bil som måst framföras säkert i trafiken. Körde till Alunbruket, parkerade och lade mig där bak. Ställde larmet till 04.30 och försökte nu sova en timme till. Vaknade och såg strax därefter Jockes pannlampa (143k/20h36m). Plockade fram ny dricka och lite frukost men det var inte mycket han ville ha. Pål var även där och ”nyvakna jag” frös. Kände mig ynklig när jag med darrande händer försökte fylla Jockes flaskor. Han stannade bara nån minut och sprang sen vidare.

Körde sakta vidare i mörkret tillbaka till Lövestad. Det ljusnade och klockan var nu fem, det var lördag morgon. Parkerade bakom ICA Hanssons och lade mig för fjärde och sista gången för att sova. Efter ett tag kom ettan Victor och 1,5 timme senare Anna och Johan. Pål sa att Anna skulle få sova 25 minuter. Själv sa jag att Jocke nog inte ville sova men tji fick jag. När han kom efter 157k/23h37m var det inte mycket kämpaanda kvar längre. Han funderade på om det var värt att fortsätta och kände sig inte sugen på nånting längre. Han var frusen, hade ont i foten och problem med magen. Supersupporten Pål och Anders hjälpte mig med peppen. Regeln om att inte bryta i depån höll vi fast vid. Fick i alla fall i honom en risifrutti och lite blåbärssoppa. Sen satte han sig i stolen och somnade. Han vaknade till och flyttade då längre ut i solen. Somnade om och fick kanske totalt 20 minuter sömn. Sen övertalade jag honom att eftersom han hade så ont i foten så skulle vi byta skor. Jag assisterade med våtservetter, sprit och stack även hål på en blåsa. Vi lyxade till det med nya strumpor. Sen kom Jockes fru Heidi som oxå skulle supporta. Efter en god kopp kaffe gav han sig av och allt såg lite bättre ut nu. Strax innan Jocke lämnade kom Daniel Bååth som femte löpare in till Lövestad. Han haltade rejält och det såg inte bra ut.

SLUTET: Lövestad-Kullamöllan-Vanstad-Vitabäckshällorna – Bestämde med Heidi att vi skulle köra till Kullamöllan och sedan dela på oss. Vid Kullamöllan 160k/24h45m sprang Jocke fint och det kändes betydligt bättre än för en timme sen. Hoppet väcktes om att det kunde gå vägen men det blev inte så. Jag körde mot Sjöbo och Heidi vidare längs rutten. Sen dök Mattias Frank upp i spåret och slog följe med Jocke som bara fick mer och mer ont. När jag vid elvatiden skulle köra mot Jocke ringde jag Heidi för att stämma av läget. Jocke svarade och berättade att han haltade rejält och att foten var svullen. Det gjorde så ont att han hade svårt att gå. Beslutet att bryta var taget och jag dubbelkollade med honom om han var riktigt, riktigt säker. Det var han. När hans klocka stannades visade den 171km/27h24m.

EFTERÅT – Bestämde med Heidi att jag skulle hämta dropbagen medan hon körde Jocke till Sövdesjöns badplats. Vi träffades där och tog ett dopp samt käkade lite. Efteråt körde jag hem och de åkte till Lund för att lämna trackern. Vid målet trodde förra årets vinnare Henrik Roos att det kunde vara en stressfraktur och det kommer Jocke försöka få reda på. Dagen efter sågs vi vid sjön därhemma. Det fanns flera saker som vi kunde gjort annorlunda och bättre, dvs lärdomar att dra. Det allra viktigaste är att vara bra tränad inför ett lopp, annars spelar det ingen roll hur bra utrustning eller support du har. Sedan är en riktigt bra support en stor fördel. Det är en enorm skillnad att köra osupportat vs med support. Men alla som deltar är egentligen vinnare! Tid och placering är faktiskt inte så viktigt (tävlingsmänniskan i mig fick bita i tungan där).

Totalt kom tretton löpare i mål medan sex fick bryta. Vann gjorde Victor Lundqvist på fina tiden 33h55m (sjunde bästa någonsin), därefter kom Johan Johansson på 36h08m. Den överlägsne damsegraren Anna Andersson blev totaltrea med tiden 36h19m (näst bästa damresultat någonsin). Totalfyra blev Peter Bengtsson som gjorde sitt ÅTTONDE Trans Scania! Femma blev Henrik Kockum som gjorde sitt TIONDE!! Det är även värt att nämna att Mia Thomsen och Peter Larsson fullföljde för sjätte gången, Tommy Carlsson för fjärde, Sofia Kay och Per Hedberg för tredje gången och slutligen Hans Kneczke för andra gången, imponerande eller hur? Även Peter Liljenfors och Roger Löfström sprang i mål som hjältar. Här finns samtliga Trans Scania resultat. Slutligen måste jag säga att det även i år var ett mycket bra arrangemang. Scania Road Runners med Magnus Johansson och company skötte sig exemplariskt.

Läste nånstans att samtliga på reservlistan, hela 29 st, fick frågan om att vara med men de flesta tackade nej, jag var en av dem. Är Joakim och jag sugna på att springa igen? Det får vi se men svaret är nog ja…

Ha en bra vecka och var rädda om er / från en trött supporter.

Här finns alla mina inlägg