När Joakim för en månad sedan bestämde sig för att hoppa över TEC100miles bestämde vi oss för ett långpass tillsammans istället. Valet blev att springa Bolmen Runt. Han överlät planerandet åt mig och av en händelse blev vår rutt exakt samma som redan fanns registrerad som en s.k. FKT = fastest known time. Detta var inget vi tänkte på utan vi sprang för äventyrets skull. Vi träffades vid Skåneporten strax efter kl. sex på lördagsmorgonen. Handlade varsin kaffe o fralla på Circle K. Jag tog en stor Salt Caramel Latte som smakade himmelskt. Det regnade på vägen upp men blev uppehåll precis innan Piksborg dit vi anlände kvart över sju. Det var en öde ”stationsby” och det enda huset det lös i var stationen. Efter startfotot gav vi oss iväg nästan prick halv åtta. Vi startade längst ned på kartan nedan.

Första 9 km gick på banvallsleden med undantag i Bolmen där vi sprang ner om hamnen o campingen. I Angelstad lämnade vi den mjuka banvallen för att springa asfalt på den glest trafikerade landsvägen. Det började regna vilket betydde regnkappor på. Gissar att det var kring 6-8°C hela dan och turligt nog var det bara svag vind så vi höll värmen genom att springa. Precis innan jag somnade kvällen före, bestämde jag mig för att skippa shorts och köra långa tajts istället. Så här efteråt är jag extremt glad över detta beslut, det var ju rejält kyligt! Upptill hade jag bara en kortärmad tröja, armvärmare samt en tunn regnjacka som var på större delen av dagen.

Efter 27km/2h50m kom vi fram till Handlarn i Tannåker som både var lanthandel och café. Det var även skördemarknad och kassörskan tycktes jobba både på caféet och i affären. Vi handlade bullar, biskvier och 1,5L smultrondryck. Satt ner kanske 10 min, fyllde flaskor och åt biskvi. Bullen intogs ”on the go” ute i regnet. Strax före Dannäs såg vi dagens enda MTB-gäng cykla om oss. När vi efter 42 km kom till Våffelcaféet stod gänget utanför och bad oss ta en bild på dem vilket vi gjorde. Väl inne på caféet blev vi glatt överraskade. Där var jättefint och laxpajen som Anne hade gjort smakade gudomligt. Vi laddade klockorna medan vi åt. Depåstoppet tog knappa halvtimmen.

Efter Dannäs sprang vi västerut under en hel mil. Pajen och rulltårtan låg som en klump i magen. Plötsligt blev vi omkörda av några audibilar i hög hastighet på den smala vägen. Den första låg irriterande nära oss. Vi såg väldigt få bilar under dagen och förutom de fyra på MTB endast en cykel till. I Svanaholm efter 52km/6h05m vek vi av söderut och det kändes som att nu bar det hemåt. Här blev det några kilometer på grus och vi såg Bolmen igen. Det regnade åter så det var bara att pinna på för att inte frysa. Stundtals gick vi in i oss själva då luvor uppe och regnets smattrande gjorde det lite meditativt. Vi snålade med drickan då vi bara hade vars två softflasks. Etappen mellan Dannäs och nästa stopp i Odensjö var 44 km, lite väl långt kanske med bara 1L dricka men det gick. I nödfall hade vi knackat på och fått hjälp. Regnet o kylan gjorde att vätskebehovet var mkt mindre än annars.

I Odensjö åt vi på Bodils Veranda dit vi kom efter 86km/10h03m. Ett fantastiskt café och B&B i ett nybyggt hus med sjöutsikt. Det kändes verkligen ”hemma hos”. Bodil serverade oss en smarrig Pasta Carbonara med tomatsallad och rivna morötter. Det sprakade hemtrevligt i kakelugnen och där i värmen hade vi det oförskämt bra. När vi åter gav oss ut hade jag glömt extratröjan o vantarna i ryggan. Ute var det klart och kallt. Inom minuten kom frossan och det blev stopp efter 50 meter för att snabbt plocka fram vantar. Jag började springa huttrandes på stela ben och skakningarna gick över på nån minut.

Den sista etappen var ca 15 km och det kändes som om inget skulle kunna stoppa oss nu! Det mörknade och pannlamporna var på sista milen. När vi efter 95km nådde banvallen så ökade vi tempot och ”spurtade” in i mål. Det kändes som vi flög fram sida vid sida och de sista 5 km var en av de snabbaste halvmilarna under hela dan, den gick i 6:22 fart. Efter järnvägsbron sprang vi 200m på Stallö innan vi gick i mål vid stationen Piksborg. Jag stannade klockan efter 12h25m25s och den visade 100,6 km. Här finns Mitt pass på Strava! Vi var så nöjda och gav varandra en kram där i mörkret. Vi slog den snabbaste kända tiden (den enda?) för denna rutt som fanns loggad på fastestknowntime.com (13h39m28s).

Efter målgång gällde det att snabbt starta bilen och stolsvärmen. Jag bytte om till torra kläder och sen körde vi hem. Nu har Joakim och jag varit på ännu ett äventyr och allt gick bra. Det blir nu en vecka med återhämtning. Skönt!

Vill ni läsa ännu mer finns här alla mina inlägg!