Igår började min andra semesterperiod. Då passade jag på att springa tillsammans med ”Emmorna”. Det var Emmas B’s idé att vi skulle uppleva Skåneleden från Hårsjö till Hovdala (SL2 nord till syd). Eftersom Skåneleden krånglat till det för oss genom att skapa en massa krumbukter och rundor kring Hässleholm så var det en del jobb med ruttskapandet. Men jag fixade en rutt och sen följde vi den. Tyvärr hade jag inte lärt mig av mitt misstag förra gången jag sprang från Vedema till Hovdala. Mer om detta.

Vi fick skjuts till starten av Eric. Vi körde ner till Hårjön och startade genom att springa till lägerplatsen där även delningen SL1 till SL2 går. Kom iväg vid halv tio och stämningen var på topp. Vi passerade den fina byn och sprang söderut. Det dröjde inte länge förrän vi var plaskvåta om fötterna. Flera partier gick över gräsbevuxna stigar där inte många passerar ens varje dag. Märkningen var inte den bästa med ibland mycket sly som skymde och pilar som inte syntes till. Men med rutten i klockan eller mobilen löses ju detta. Vi slapp regn och var ganska eniga om att detta var perfekt löparväder. Cirka 15 grader varmt, svag vind och mestadels mulet. Att luftfuktigheten var hög det märktes. Jag svettades rejält och det var inte pga något högt tempo.

Första lite längre stoppet var i en av övernattningsstugorna i Hågnarp vid Vedema. Klockorna visade 18km och vi åt och det fixades blåsor på samma gång. Fyllde vatten i våra flaskor.

Sedan fortsatte vi söderut i strövområdet Vedema och passerade Barsjön, Rökeån och sedan väg 24. Här gick det uppåt igen och helt plötsligt stod en fin get med stora horn på stigen. Vi gick fint förbi den för att den inte skulle springa efter. Såg en del fina ödehus och kom sedan till ett glasscafé. När vi efter ett tag passerade även väg 21 så visade klockan oss in en bit i skogen och vi såg även markeringar där. Men trots markeringar och gpx-filen fanns där ingen stig. Istället ett kärr med en massa döda träd som låg huller om buller. Vi balanserade på tuvor och över stockar. Sedan gick vi över ett fält med nässlor och björnlokor. Armarna uppåt sträck! Kom tillslut tillbaka till väg 21 och då gick det upp för mig. Gjorde precis samma misstag för några år sedan. Följde rutten som säkert är den gamla sträckningen från typ 1900-talet. Kartfilen har inte uppdaterats helt enkelt.

Nu var vi i Finja och kom snart in i Alsumpskogen. Här finns världens längsta Alsumpskogspång, hela 1,6km lång. Vi följde Finjasjöleden på sjöns västra sida. Här är den en del av Hovdalaleden (57km) och även Skåneleden SL2. Kortast möjligt runt sjön är nog 18km. Vi längtade till fikan på Trädcaféet. Ingen av oss hade varit där och det var ett besök som nog kommer upprepas. Vilken utsikt det var ifrån Trädhuset!

Vi bestämde med hämtning från Hovdala och sprang de sista kilometrarna och efter 43km och ett antal timmar blev vi hämtade. Supporten hade Emmas supergoda chokladdrömmar med sig. Gud så gott!

Så här dagen efter så känns det lite stelt i kroppen. Kroppen ska få vila idag har jag bestämt. Det var länge sen…

Ha en bra vecka! Här är alla mina inlägg!