Fyra år i rad! Nu börjar det visst bli en tradition att åka till Österlen kring påsk. Har sprungit Lill-ultran(47) , Verkeån Trail (21) och i år sprang jag och Emma det nya Duo Trail 2×30 som var en stafett där man delade på ultradistansen.

FÖRE LOPPET – Detta året hade vi lyxat till det genom att boka två nätter på Alunbrukets B&B vid Christinehof. Hela byn är som att stiga in i en Sagan om Ringen eller Bröderna Lejonhjärta-värld. När vi bokade fanns bara lilla rummet kvar men när vi kom ner fanns lillstugan ledig. Så vi bytte genast till den. Det var bra för då fick vi lite mer plats till alla prylar som ju behövs för att springa, haha. Sedan rekade vi banan, speciellt vid Bengtemölle där växlingen skulle ske och parkeringen vid ångtåget. Därefter blev det Buhres i Kivik med SOS-macka och de största musslorna jag någonsin ätit. Mätta och belåtna körde vi förbi Ranelids Jagga mot Stenshuvud och tog en kort promenad mot ”berget” och tillbaka. På kvällen blandades det sportdryck och packades.

MORGONEN – Vi åt tidig löparfrukost och körde sedan via Christinehof för att hämta nummerlapparna och sedan mot Simrishamn. Det var många bilar men även bussar och totalt kanske 400 löpare. Gott om parkeringar fanns vid starten i hamnen och flera toaletter, mycket bra! Starten kl 10 ramades in med kvalificerat busväder. Det blåste en frisk kylig pålandsvind som kryddades med regn och snöblandat. I år var det 3°C mot förra årets 10°, sol och svag vind! Satt in i det sista i bilen medan Emma förberedde sig inför sin tuffa sträcka. 

LOPPET – Jag njöt verkligen av stunden och att ha vinterjackan och överdragsbyxor på mig. Starten gick och de cirka 340 löparna gav sig iväg norrut. Sprang med en kort sträcka och hejade på Emma, Ulrika, Lotta, Andreas, Marcus och Roger innan de lämnade Simrishamn. Körde sedan ner till hamnen i Vik. Efter knappa 45min kom Andreas och jag fick höra att det var 8,5km in i loppet. Hejade för fullt på de andra och på Emma såklart när hon kom. Sedan åkte jag till Stenshuvud och hejade ännu en gång. Det var ju riktigt roligt det här! Räknade ut att jag nog måste vara startklar efter 13.30 och körde sedan till växlingen. Den var vid en gammal mölla som hämtad ur en film. Charm, mys och härliga människor mötte mig där. Toru fotade, åskådare hejade och det eldades i korgar. Snackade lite med Martin Bengtsson som jag sett springa en omväg på vägen till Brösarp. Han fick några extra km helt gratis. Pratade med Andreas som sprang förstasträckan på duon riktigt snabbt och sedan kom tvåa i mixed klassen tillsammans med Malin. 2ggr Magnus väntade på sina löpare och Cecilia på Roger. Sedan kom plötsligt Emma och hon fick en kram och sedan var det min tur att springa. Jag var kall till en början men ganska snart fick jag upp ångan. Sprang längs den gamla banvallen och längs med skjutfältet Ravlunda och där pågick en stor militärövning. Det kändes som att springa i en krigzon för det hördes en massa automateld och explosioner. Min tränare Peter var där och krigade visade det sig.

Tror det var min första stafett och garanterat första gången jag sprungit i kapp så många ultralöpare. Kändes lite orättvisst att bara ha sprungit några kilometrar medan de närmade sig 35km. Jag hade dessutom vinden i ryggen och slapp springa kilometervis på sandstrand. Tappade snabbt räkningen över antalet löpare jag passerade, det blev väldigt många till slut. Tempot i år blev något lägre än mina två senaste ÖST. Jag skulle dels springa lite längre och sedan var jag lite försiktig och gav nog inte riktigt allt tror jag. Hade inga känningar ö.h.t och midjebältet jag valt för dagen passade utmärkt att springa med. Någon kommenterade och sa att jag hade unika tights. Förstod inte först men han trodde nog att bältet tillhörde tightsen. Bältet var ett Kalenji trailbälte med plats för 2x500ml vätska samt en massa andra fickor. Rekommenderas!

I år mötte jag aldrig väggen utan småsprang eller gick uppför alla backar och pulsen maxades aldrig. Första milen tog 55min medan den andra gjordes på 58. När jag gick i mål så spurtade jag så att jag nästan fick kramp, haha. Emma tog emot mig efter målportalen och vi fick våra medaljer och varsin påse med en flaska Kiviks äppelmust. Toru fotade oss och jag gick in i värmetältet och bytte om. Det var härligt att ha klarat av detta ännu en gång. Vår totaltid 6h19m räckte till en tjugondeplats i mixed och distansen blev strax under 60km.

EFTERÅT – Efter en varm dusch så körde vi till Karlssons hörna i Lövestad. Denna ”byakrog” firade sitt 25-års jubileum just denna helgen. Där fanns god mat och bra service. Plankstek på oxe med bea o en pilsner satt som en smäck. På kvällen låg vi o mös i storstugan, eldade i kaminen och käkade ostkaka. Efter frukosten lämnade vi Alunbrukets B&B för denna gång och vi kommer tillbaks, det lovar jag. Loppet ÖST är välarrangerat och bjuder på massor med fina upplevelser och miljöer att springa i. Funktionärerna är många och hejar för fullt. Kanske det borde finnas ett något större utbud på kontrollerna men det är väldigt mycket en smaksak. Det viktigaste fanns: energi och vätska!

Länk till alla mina inlägg!