Nu har jag sprungit ett av sommarens absolut roligaste lopp, Backyard Ultra Sydkusten. Loppet med ett koncept som jag längtat efter att få prova. Förväntningarna infriades och jag är riktigt nöjd med BUS 2018. Eftersom det är en backyard ultra är det inte som vanliga lopp att det tar slut när man gått i mål och hela distansen är avklarad. På en backyard ultra kan man fortsätta ett varv till om man inte är skadad, kroppen är helt slut eller det gör för ont så att huvudet sätter stopp. Loppet passar verkligen alla, träffade Carlström som deltog med tre generationer. Häftigt!

Vi hade bestämt oss för att tälta vid varvningsområdet på Albäcksvallen som så många andra. Så med bilen fullpackad med ”bra att ha grejor” gav vi oss iväg till Trelleborg tidigt i lördags. Vi var framme strax före åtta och satte upp tält, parasoll med mera. Solen sken hela dagen och vid starten kl 10 var det redan över 20°C. Sedan var det nedräkning och ny start av 6,7km varvet varje hel timme. Vi hade förberett oss på värmen genom att ha kall sportdryck och vätskeersättning i en kylväska.

Målet för dagen var att ha kul och fortsätta springa tills det inte var kul längre. Banan var mycket omväxlande med både stiglöpning i skog och med en lång sträcka på grus längs havet. Det fanns nya saker att upptäcka varje varv såsom: sysavfontänen, nässelhavet, gubben på toan med gumman i badet för att nämna några. Publiken var fantastisk. Vid ankomst till målområdet så stod Marcus och highfiveade varje varv. Vid varvning fanns det ett veritabelt smörgåsbord med massor av mat/energi och dryck så som vi löpare vill ha det. De första sex varven var de roligaste. Sedan började fotbollen och där förlorade Sverige mot England med klara 2-0. Jag tror att en vinst hade förhöjt stämningen avsevärt och gjort det lättare. Det var på gränsen till för varmt för att springa långt, det var dryga 25°C hela eftermiddagen. Då var det skönt att några kilometer gick i skogen med mestadels skugga. Kvällen blev ljummen och fin, värmen stannade kvar fram till nio. Sedan gick temperaturen ner mot 20°C igen och det blev lättare. Emma följde med mig nio hela varv och hon distanspersade och slutade på 9 varv och drygt 60km! Jag är riktigt, riktigt imponerad av min kära fru.

Efter att jag passerat den obligatoriska gåbacken i början av det tionde varvet så sprang jag resten av varvet. Detta blev mitt snabbaste varv och det tog 44 minuter vilket är drygt 6:30 fart. Därefter gick det lite långsammare och jag tänkte bara på hur mysigt det skulle bli att sova i tält. Det där med att springa hela natten och uppleva gryningen var inte lika lockande längre. Jag hade fler anledningar till att sluta än att fortsätta. Motivationen tröt men den största anledningen var återhämtningen då jag och familjen åker till Schweiz om två veckor där jag ska springa Swiss Alpine. Hela familjen är faktiskt anmälda till något av loppen. Det fick bli tretton varv och drygt 87km för mig denna dag. Sista varvet blev ett extra varv då jag nästan bestämt mig för att tolv fick räcka varvet innan. Vi var fyra stycken som klev av efter 13 varv och 30 stycken fortsatte springa. Diana Kämpe vann damklassen med 19 varv medan Andreas Pettersson tog hem herrklassen och hela loppet med 29 varv!

Jag sprang de sista varven med två härliga Hässleholmare från Hässleholm Freeflow, Mattias och Marie-Louise. Efter en mycket skön och varm dusch tog jag emot dem i mål klockan ett på natten då de bestämde sig för att sluta. Båda slog nya distansrekord med 15 varv / 100km. Riktigt imponerande av dessa två som jag är övertygad om kommer att kunna springa ännu längre en annan gång.

Nattsömnen stördes något av hejarop och klockklämtningar då det hejades varje timme då löparna gick i mål. Men jag sov gott däremellan tills strax efter klockan sex då solen började värma tältduken. Hungern gjorde att jag började googla på hotellfrukostar i Trelleborg. Emma var inte alls svårövertalad så vi gick till bilen med halva packningen och körde till Best Western Hotel Hansa och åt en fantastiskt god frukost ”extra allt”. Sedan rev vi tältet på Albäcksvallen och lämnade Trelleborg nöjda och glada redan före nio! Eftermiddagen tillbringades på Bälingebadet i viloläge. Vi solade, badade och åt på restaurangen där. Ännu en härlig helg var till ända.

Denna typ av lopp är både lättare och svårare än ett A till B lopp eller ett varvlopp där det är en viss distans som ska springas. Det är svårare då det blir lite ryckigt med löpningen i och med alla pauser. Visst kan man göra varven på 58-59 minuter och få en jämn rytm men vem vill inte mingla lite och äta gott när nu möjligheten finns?

Kommer jag att springa loppet igen? Troligtvis är mitt svar idag. Det var ett toppenarrangemang med härligt inspirerande Marcus och Petra i spetsen.

Här är alla mina inlägg